Idag när jag slutade jobbet åkte jag och hämtade Wilma på skolan, första gången hon ser mig med mitt nyfärgade knall röda chock hår.
Jag har fått många olika reaktioner på mitt hår, vissa har sagt att de är fint, härligt, någon har gett ifrån sig ett liten skrik och frågat vad jag har gjort, osv... Och det är helt självklart att folk får tycka vad dom vill, tycker man att det är fult så gör man, men så kom jag iallafall in på fritids och Wilma kom imot mig korridoren och nästan skriker - nää vad har du gjort?, ta bort, gör om håret, jag vill inte följa med dig hem. Och sen var det hennes huvudsakliga samtalsämne hela tiden vi var kvar där inne, hur fult mitt hår var.
Jag blev ledsen, hmf... hon kunde väl sagt hej först iallafall, och inte gapat ut över hela skolan hur fult de är =( även om hon måste få tycka att det är fult så är ju även jag en människa med kännslor.
Tror att hon ångrade sig lite sen, hon kände nog att de kanske blev lite fel, för nu i eftermiddag har hon sagt att, ååå har du det i hästsvans är de jätte fint, eller åå i de här skenet ser de jätte fint ut. .... - "ÅÅÅ Vitt!! " sagt är sagt,
3 kommentarer:
Jag tycker inte du ska vara ledsen. Jag tycker håret är skitsnyggt och jag är hur avundsjuk som helst på dig. Du är vacker!!
Kram!
Hej vännen! Jag skulle vilja se ditt knallröda hår. Kan du inte ta ett kort och lägga in? :) Det är säkert jättefint. Du är den enda person jag känner som kan göra vad som helst med ditt hår och du blir alltid snygg. Stor kram/Eva
Härligt med ärliga ungar...men jag håller med. Nån måtta får det nog vara tycker jag med. Men jag tycker att det var skitsnyggt. Själv skulle jag bli blek som en barnalbyl i ansiktet med den färgen. (se själv på Facebook, där har Cilla lagt in ett gammalt kort...uuhhhgaligen)
Tack för senast förresten! Trevligt!! Kände innan jag somnade att jag nog borde ringa dig och höra om du inte fick ett hål i huvet. Kändes som att jag pratade sönder dig på slutet av kvällen. Dels så var det ju så kul att ni var och hälsade på men sen var jag så jäkla trött att jag nog var rädd att somna pladask vid bordet om jag var tyst. Kram kram Erika
Skicka en kommentar