Lunndörrstugorna
I lördags for vi iväg till Vallbo för en tur till Lunndörrstugorna, det var Mamma (som fyllde 55 år och ville ha detta i present) morbror Pähr, brorsan Emil, morbror Christer med fru Pernilla och deras lilla Filippa som endast är 6 år och gick som en liten maskin nästa hela tiden både de 17,5 km upp via issjödalen och sen den ca 16 km långa vägen via pyramiderna på vägen hem.
Helt otroligt duktig var hon, hon gick och lyssnade på ljudbok och gick, skuttade, småsprang och var hur duktig som helst.
Jag var skeptiskt till att gå till Lunndörrstugorna för det är så mycket skog man måste igenom, och det är ju någon kilometer skoh, men när man väl kommer fram till issjödalen är de så värt de, så otroligt vackert, och efter det sen när man kommit upp ännu högre, det är helt magiskt, sagoligt vackert och hur många kort man än tar så syns det inte hur otroligt underbart det är, de måste upplevas, så trots den trista början med skogen, och de sista ganska trista och jobbiga 2 km så är de värt de, gå dit!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar